sceptico

18 april 2011

Vecka 41

Filed under: Emmi — sceptico @ 16:06

Skräcken sprider sig i mitt inre.
Så länge jag kan minnas har jag brottats med en stark rädsla för den hemska magsjukan. Jag är så fruktansvärt rädd för att kräkas att jag var orolig att jag inte skulla klara av en graviditet. Jag hade dock turen att endast behöva kräkas två gånger de första illamående månaderna och det är jag glad för, men rädslan för magsjuka finns alltid kvar. Nu kan den vara på väg. När jag nu dessutom har gått över tre dagar fördubblas den där rädslan – tänk om jag skulle bli magsjuk samtidigt som jag ska föda! Visst har man fantiserat om mardrömsförlossningar, men inte en enda gång har jag tänkt tanken att jag kan få ligga där och föda samtidigt som jag bajsar på mig och kräks.

Det känns läskigt att det närsomhelst kan komma en ny människa till oss. Vi var på bio häromveckan då jag fick en värk och för några dagar sedan trodde jag att jag läckte fostervatten. Det är skrämmande att förlossningen kan starta närsomhelst, på vilket sätt som helst. Naturligtvis är jag rädd, men också väldigt förväntansfull… Det är ju ändå en spännande upplevelse, att föda fram en bebis som Tobias och jag har skapat. Hur kommer det att kännas? Kommer smärtan att vara olidlig? Kommer jag att gråta? Kommer Tobias att gråta? Det är vad jag förmodar det största i livet som vi snart kommer att få vara med om och det går omöjligen att förbereda sig. Lika lite som inför magsjuka… Jag antar att jag får ta båda som de kommer.

26 februari 2011

Vecka 34

Filed under: Emmi — sceptico @ 12:25

Jag är väldigt dålig på att hantera stress och just nu känns det som att det bara blir mer och mer av den varan i mitt liv. Jag är arbetslös, gravid och sitter mest hemma i soffan och tar det ganska lugnt. Hur kan man få in stress i den ekvationen? Sune. Sune är vår nio månader gamla kattunge. Ett orange yrväder med mer spring i benen än alla världens barn. Tapeter ska klösas på, blommor ska ätas upp. Allt smått ska undersökas och stoppas in i munnen. Det är stressigt att hålla reda på honom och visst låter det som ett behagligt problem; en liten söt kisse som busar är väl inget att gråta över, men jag vet inte om det har med graviditetshormonerna att göra, men så fort jag hör ett ljud springer jag dit (och det är inget lätt jobb med en stor bebismage) och förbannar katten som hittar på hyss. Många tårar har spillts när katterna smiter in i rum de inte får vara i. Jag har inte lugnet i kroppen längre, det har ersatts av en oro.

Igår stal Sune en skumgummibit som jag använde till att måla ett par skor med. Biten var förstås indränkt i färg och jag ville inte att han skulle tugga i sig den, så jag rusade efter och lade mig med kraft ned på golvet för att titta under soffan, dit han sprang fort som attan. Detta ledde förstås till en gråtattack. Jag blev så orolig att jag hade gjort illa lilla korven i magen, men senare på kvällen sparkade hon till mig så att jag slapp tänka på det. Hon ligger nog ganska skyddad där inne iallafall, även om det är trångt.

28 januari 2011

Vecka 30

Filed under: Emmi — sceptico @ 13:24

Det är nu 10 veckor kvar till beräknad förlossning. Värken blir värre och på natten vaknar jag hela tiden av smärtan, men det är ändå ganska mysigt att vanka omkring med en stor mage. Jag provade att sjunga för magen igår, men insåg snart att jag är dålig på att komma ihåg texter till barnvisor. Det är något jag får öva på.

Tänk att en graviditet består av så många olika faser. Först osäkerheten och funderingarna kring huruvida vi skulle klara av en bebis, om vi var redo för ett sådant ansvar. Sedan kom nervositeten och oron för om bebisen lever. Efter ultraljudet i vecka 18 blev jag lugnare och började mer tänka att det ligger en liten människa i min mage som ska komma ut så småningom och nu har den tanken bytts ut mot längtan. Längtan efter den lilla skrutt som är vårt barn.

I veckan var vi på ett bildspel som sjukhuset anordar, där man får se bilder från förlossningen och BB samt höra en barnmorska prata om vad som händer. Förut fick man gå en rundtur, men det har ersatts av detta. Dessutom fick ju jag och Tobias vår egna rundtur i lördags. Jag vaknade nämligen med magsmärtor i lördags natt. Jag gick upp och gick omkring en stund och då blev det bättre, men när jag gick och lade mig igen kom det tillbaka. På morgonen åkte vi iväg till sjukhuset där de konstaterade att bebisen ville komma ut. Jag hade kraftiga sammandragningar, men fick en tablett och en spruta i benet som fick livmodern att slappna av. Så på sätt och vis var händelsen lärorik – dels ”rundturen” och dels att jag nu är lite förberedd på hur värkar känns.

26 januari 2011

Filed under: Emmi — sceptico @ 19:37

Dekora Kakel & Klinker
Hafabadrum
Tapwell blandare & duschar

Tänk om man skulle vinna lite pengar… Då skulle jag vilja göra om badrummet!

2 januari 2011

Vecka 26

Filed under: Emmi — sceptico @ 17:18

Julen är över, 2010 likaså.

När jag rullar ur sängen på natten för att gå upp och kissa putar naveln ut. Med ryggont, sprängfylld blåsa, läckande tuttar och enorm mage känns det som att jag är med barn på riktigt, annars är det fortfarande ganska overkligt.
På nyårsafton låg Tobias och jag i sängen och då fick han för första gången känna vår bebis utanpå min mage. Hon buffar och har sig där inne, vår lilla tjej.
När vi var hos barnmorskan sist fick vi lyssna på hennes hjärtslag. Hon provade först med en trätratt, men då hon inte hörde något med den tog hon fram en doppler vilket gjorde att både jag och Tobias också fick höra. Det var fantastiskt!
 
I veckan har vi köpt en dyr skötväska, skötunderlägg och ligginsats till vagnen. Dessutom fick vi tre kartonger med barnkläder att titta igenom, så nu har vi flera overaller och skor.
I julklapp fick vi Bonniers barnbok, där det står mycket vettigt för oss som aldrig ens har bytt en blöja och ett stort paket med kläder och sängkläder som mamma har sytt.
Nu ska spjälsängen målas och madrass inhandlas, sedan har vi nog det mesta redo för bebisens ankomst.

Medan jag skriver detta hör jag ett mycket upprört barn skrika ute på gården. Jag undrar hur jag kommer att klara av all stress. Det är inte bara puttinutt och gulliga små skratt. Det är bajs, kiss, spyor och skrik också. Vi ska ju för bövelen uppfostra ett barn. En helt ny människa, som vi ska ta hand om! Overkligt, mystiskt, underbart.

17 december 2010

Filed under: Emmi — sceptico @ 20:58

Tidningskungen har prenumerationer som är enkla att beställa. Man går bara in på deras hemsida och där väljer man tidning, antal nummer och om det ska vara till en själv eller en julklapp. Det går t.o.m. att köpa sistaminutenklappar ända fram till julafton! Jag har tidigare använt mig av deras tjänst och det bästa är att de billiga och att prenumerationen avslutas automatiskt.

Gå in och titta! http://www.tidningskungen.se/

4 december 2010

Filed under: Emmi — sceptico @ 20:10

Jag vill inte vara jag. Jag vill inte sitta här dagar ut och dagar in. Det enda som bryter av är när jag måste äta, eller gå på toaletten. Sover gör jag mycket och gärna, eftersom timmarna då går fort.
Min tillvaro är värdelös och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag har inget arbete att gå till, inga vänner att ringa. Inga hobbies känns meningsfulla och dessutom tar det sådan kraft och ork att ta sig för sådana saker att jag inte ens vill ägna dem en tanke.
Jag är en oduglig individ. Död för världen. Död för mig själv.

23 november 2010

Vecka 20

Filed under: Emmi — sceptico @ 17:56

I månader har jag längtat och oroat mig över om den lille knodden därinne lever och har det bra. Så var det äntligen dags idag klockan tio. Vi fick komma in lite tidigare och den här gången var det en yngre kvinna som tog emot oss. Hon var vänligare än den förra och tog till och med tid på sig att titta efter vad det var för kön. Efter många hoppsiskutt, muggar med vatten och framkallade hostningar tyckte hon sig se ett par blygdläppar, men vår lilla bebis är lite blyg och lat. Hon låg med benen i kors och ville inte gärna flytta på sig… Men om barnmorskan såg rätt så ligger det en liten 20 veckor gammal tjej i min mage. Upp och ner. Det nya BF-datumet är 15 april.

Vilken fantastisk känsla. En obeskrivlig känsla. En… helskum sådan. Det bor en tjej därinne, med fingernaglar och ögonlock och ett hjärta som bultar.

29 oktober 2010

Vecka 17

Filed under: Emmi — sceptico @ 20:34

Jag är inte mycket värd. Jag kryper ihop inuti mitt lilla skal och låter andra ta plats. När någon får för sig att jag heter Emma, eller Emmy eller Emelie protesterar jag inte – vad jag egentligen heter är ju inte så viktigt, eller? På jobbet har jag inte berättat att jag väntar barn, trots att det är det största som hänt mig och trots att det påverkar mig hela tiden. Jag är trött och mår illa, har ont i ryggen och magen, men ändå lyckas jag inte få fram att jag faktiskt har en liten parvel i magen. Jag vill ju berätta för alla egentligen, skrika ut det till hela världen, men ändå tycker inte jag att jag förtjänar så mycket utrymme. Det är väl ändå ingen som bryr sig om lilla Emmi?

19 oktober 2010

Vecka 15

Filed under: Emmi — sceptico @ 12:12

Vi var på besök hos barnmorskan igår och fick reda på att barnmorskan som gjorde ultraljudet hade skrivit att jag inte var så långt gången som vi trodde. Så nu är jag plötsligt i vecka 14 istället för 15 och det känns inte så roligt. Här sitter jag och tycker att tiden går ganska fort och så får man hoppa tillbaka sju dagar. Jag inbillar mig jag om några veckor kommer att bli lugnare och inte oroa mig lika mycket för missfall, men kanske är det en oro som kommer att sitta i fram till dagen då man ligger i sjukhussängen och har en bebis på bröstet.

Older Posts »

Powered by WordPress

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu